Jag har bakat kladdkaka, wooh. Kladdkaka som vi gillar den, inte kladdkaddkladdkaka.

Att jag inte har klätt på mig än är en annan sak! Jag har ju knappt varit uppe i en timme - jag behöver inte vara påklädd!

Jag: *lyfta upp en kartong full med Robins saker* UAGGHHH!!!!
Robin: Ta i, Herkules...

Jag har säkert uppmot 30-40 berättelser som jag påbörjat men aldrig slutat. Här är ett urval av de som innehåller något med vampyrer:

Agaton vs. Eyenana (version 2)
Handlar om en vampyr (Agaton) och en vampyrjägare (Eyenana) som träffas när Eyenana är på jakt efter Agaton. Agaton visar sig dock inte vara som hon tror att han skulle vara (dvs inget blodtörstigt monster), även om han utåt sett verkar vara det.

"Natten var stilla och han blickade ut över staden som låg öde. Han flinade brett när han fick syn på en ensam människa som gick på en smal gata. Vigt hoppade han ner från byggnadens tak, där han stått, och landade smidigt framför människan. Det var en man såg han nu.

Mannen spärrade upp ögonen och tittade skräckslaget på varelsen som dykt upp framför honom. ”Skona mig! Jag ber er!”

Varelsen skrattade lågt, och hans spetsiga hörntänder glimmade till i ljuset av gatubelysningen.

”Agaton är mitt namn, ta med det namnet till Dödsriket” Flinade han innan han gjorde en snabb rörelse och bet mannen i halsen.

Mannen skrek, men det var ingen som var i närheten, bara han och vampyren.

När vampyren tagit så mycket blod han behövde lämnade han liket av mannen på gatan och försvann därifrån."

 

Agaton [DaCore] (alternativ titel: DaCore 1):

Handlar om en vampyr (Agaton, och jaa, jag gillade det namnet en period) som blir tillfångatagen av misstag av en äldre och mäktigare vampyr (DaCore). Egentligen skulle de ha fångat in någon människa som de kunde mata DaCore med, men det var Agaton som blev 'bytet'.

 

"En handled sträcktes fram, men Agaton stirrade bara med avsmak på den. Han ville ha ”riktigt” blod, inte vampyrblod. För det första så smakade det vidrigt, och för det andra så var det ju en av hans egen sort. Det vore ju i princip kannibalism. Ändå kom handleden närmare och närmare hans mun, och tänder, mot hans vilja.
”Drick", rösten var inte bedjande så som vissa brukade vara - den var befallande.
Ytterst motvilligt tog Agaton ett fast tag om handleden och pressade långsamt in de vassa hörntänderna i handleden, medan han hoppades att det skulle göra ont för den andre vampyren (som inte visade tecken på smärta), och började suga i sig blodet som inte alls var välsmakande. Det smakade underligt, och han föredrog nästan allt annat blod än vampyrblod. Efter en stund slet den andre vampyren bort sin handled från Agaton och granskade honom. Själv tittade han upp och granskade vampyren som villigt gett honom sitt blod. Han var lång och välbyggd och med svart långt hår. Ögonen var isblåa och genomträngande, färgen var ganska ovanlig bland vampyrer - de flesta hade mörka ögon. Motsatsen till Agaton själv, som hade vitt hår med några få svarta hårstrån i och mörkbruna ögon. Det låg något stillsamt över vampyren, och Agaton ville bort från honom så fort som möjligt."

sch2:
Handlar om en hyfsat ung och utsvulten vampyr, Stry(cnine), som blir ivägsläpad av en mycket äldre vampyr - Matthew - och blir tvingad att leva tillsammans med denne eftersom han annars säljer sin kropp, vilket Matthew är starkt emot eftersom han omedelbart känner sig dragen till Stry. Han vill helt enkelt ha Stry för sig själv.

"Han blickade ner på dansgolvet och lät blicken svepa över folkmassan i jakt efter det perfekta offret. Blicken stannade för en kort stund på en ung tjej, men han skakade sedan nekande på huvudet. Hon hade inte de kvalitéer som han sökte.
Ett par sekunder senare lekte ett leende i hans mungipor. Han hade hittat ett offer. Med nästan ljudlösa steg gick han nerför trappen och banade sig, utan att egentligen röra vid någon, genom dansgolvet och fram till den tjej han valt ut som sitt offer.
Det behövdes bara ett par viskningar i hennes öra, om saker som var ytterst patetiska - men just nu var allt tillåtet, för att hon skulle följa med honom till ett mer folktomt ställe. De tog sig till utgången och gick sedan ut i den kyliga nattluften. Det var bara i början av hösten, men det hade redan börjat vara kyligt på nätterna.
För en kort stund övervägde han att leka med henne en stund, men valde sedan att inte göra det. Det fanns fortfarande chansen att någon skulle komma ut från nattklubben, och han kände inte för att bli ertappad med det han hade planerat - det han planerade."


Styckesindelningen blir lite skum när man lägger upp det på bloggen, men whatever. I alla fall så funderar jag på om jag ska fortsätta på något av det jag har, istället för att börja på något nytt. Därför undrar jag om någon av de ovanstående berättelserna är något att fortsätta på?

Till skolan > motvind och duggregn
Hem > medvind och solsken

Jag tror inte vädret ville att jag skulle åka till skolan.

Bara att ta itu med svenskan och börja plugga religion efter det.

Uppgiften var att fota essensen i sitt liv. Det här är tre saker som för mig är väldigt viktiga. Den sista bilden symboliserar inte bara Brån, utan minnen och personer därifrån. Jag vet att den första bildens kvalité är kass och att pennorna är dammiga på den andra.

I alla fall! Jag är inte van vid att vara trött vid den här tiden. Eller alltså, visst, lite småtrött kanske, men inte så trött att jag bara vill sova. Dock måste jag läsa det nyaste kapitlet av School Daze (fanfiction) innan jag går och lägger mig!

Imorgon måste jag dessutom upp tidigt och duscha (mitt hår ser gräsligt ut sen jag cyklade hem i motvind och regn) och sen ska jag kanske cykla till skolan. Då måste jag börja cykla tjugo i åtta, eller tjugofem i om det är motvind. Dock måste det sluta regna om jag ska masa mig iväg frivilligt.

Cha cha bloggen.

Idag glömde jag tyvärr att lägga upp dagens outfit men den kommer sen, bitches. Just nu sitter jag hos min bitch
Sofia i myrlandet.

Monstret Hanna och djävulen Rebecca är också här och förpestar min närvaro när jag försöker skriva ett ljuvligt blogginlägg om mina nya stringtrosor.

Puss och kram, babes! Smell you later.

Idag gick jag till matsalen utan att äta. Ack och ve, vilket tortyr. Fast i och för sig var det fiskgratäng och det såg inte speciellt gott ut. Jag fick ju tacogratäng, sallad och en varm macka när jag kom hem.

Jag såg det näst sista avsnittet av säsong fyra av Förhäxad. Coles brev var värsta fint och värsta... buhu. Så jag blev ledsen och bakade chokladmuffins med chokladbitar i. Jag bakar aldrig, så det var lite konstigt. Pappa kom hem nyss och blev en aning chockad över att jag bakat. Men hallå, som om jag hade något bättre att göra?

Och fyi - de blev ganska goda. Och det, kära vänner, är ganska otroligt med tanke på att jag var tvungen att googa upp "poröst" eftersom jag var osäker på om det betydde det jag trodde att det betydde. Det gjorde det i alla fall och jag är bara glad över att jag inte har hemkunskap längre. Då hade jag bara sänkt mig...

På övervåningen, i det stora rummet som varit tre rum, är det fem fönster. Två av dem brukar Robin sätta en filt för när han ska se film. Jag har alltid tyckt att han borde stänga dörrarna till de rummen istället - det är ju enklare. Nyss insåg jag att det inte går att stänga några dörrar, för det finns inga.

Oops?

Jag: Ska vi se film snart eller?
Robin: Jaa, det ska bara bli lite mörkare först. Typ sju.
Jag: Klockan är snart åtta...
Robin: Jahaaaaaaaa...

Rebecka: -sjunger- I know you want me... as a friend. I know you can't be... without me... as a friend.

Hon sjöng på det där hela gårkvällen och hela morgonen. Så fort någon sa "as a friend", vilket jag gjorde flera gånger började hon om...

Var på stan igår med Cissi och Sofia. Rebecka, Ciis och Julia skulle åka och möta oss där, men när Sofia ringde dem vid tolv (då vi redan var i stan) låg de fortfarande och sov. När de väl kom till stan så var det inte så länge tills vi skulle åka hem så ptja.

I alla fall så köpte jag en klänning. Mamma blev helt till sig över det när jag kom hem och tvingade mig att ställa upp på fyra bilder (i hennes stövlar som är två storlekar för små för mig) innan hon blev nöjd.

Sen vid sex bar det av till Sofia och sen vid halv åtta cyklade vi och handlade godis innan vi for till Julia på filmkväll. Fast jag vet inte om man kan kalla det filmkväll egentligen, för vi såg en film. Det tog oss ca fem timmar att se en två timmar lång film. New Moon för er som undrar (och nej, den var inte speciellt bra, imo). Vi gjorde massa annat istället, typ som att gå ut till "spökhuset". När Ciis och Julia skulle gå och hämta vatten i huset och vi andra satt kvar i spökhuset och skrämde upp oss själva. Cissi gjorde mig nästan hysterisk. Det var ganska kul.

När vi gick tillbaka för att se klart filmen så lade sig Rebecka och sov. Julia och Sofia somnade ganska snart också, så det var bara jag, Ciis och Cissi som faktiskt såg klart filmen. Sen skulle vi också sova, men eftersom vi var sex personer i ett rum med stängd dörr och stängt fönster så var det ju rena rama bastun. Jag är van vid att sova när det är 15-20 grader och där var det väl 25+. Usch.

Vaknade sen vid sex-sju eller något och de andra rörde inte på sig förrän Julias lillebror Joel började springa in och ut ur rummet hela tiden. Fast sen steg vi inte upp förrän tio och då tog det drygt en timme att äta frukost.

Jag har upptäckt att marmelad inte är gott. Det är så äckligt sött.

Om jag hade haft någon hjärna hade jag räknat ut hur länge jag varit vaken, men jag orkar inte. Jag vaknade halv fem. Så bittert, ack så bittert. Jag gick och la mig tolv, liksom. Fyra och en halv timmes sömn och idag ska jag först till stan och sen på filmkväll.

Zzzz. Så låg jag där och väntade på att klockan skulle bli nio så att jag kunde stiga upp (fyra och en halv timme, ja). Ville inte stiga upp tidigare eftersom jag inte hörde mina föräldrar förrän strax före nio. Om jag stiger upp innan dem är chansen att jag väcker dem i princip 100%. Först och främst så sover de med öppen dörr och för det andra så sover mamma vanligtvis inte speciellt tungt. Hon brukar vakna när någon låser upp dörren, liksom. Jag låter värre än så.

Tror aldrig att jag blivit så glad någonsin över att klockan varit åtta... för då var det bara en timme kvar.


ZZZzzZzZzZzZzZzzZZz

Nu är jag liksom... färdig och jag ska inte vara hos Sofia förrän elva. PAAAAHH PAH PAH PAH

Det är alltså ägg.

Min bror älskar mig.

 

Note: Sen den där bilden togs har jag inkasserat ett fullt glas som det till vänster till. Ölglaset (höger) är det dock bara vatten i.

 

JAG HATAR DET HÄR GODISET! ;_____;

 

Liiiiiiiiiiite skeptisk bara.

Jag har den senaste tiden haft massa överskottsenergi. Jag blir rastlös efter bara några minuter. Kanske är det på grund av att det är så vårigt ute nu. Liksom, nyss var det en meter snö och nu är det inte ens tjugo och dessutom massa kala fläckar.

Jag vill göra något! Problemet är att det inte finns så mycket att göra här - mitt ute i ingenstans. Funderar på att be pappa hjälpa mig och rusta upp en cykel (inte min dock, den tvingar man bara folk att cykla på - något annat duger den inte till) så att jag kan.. cykla.

Apropå ingenting så håller jag på att avinstallera Microsoft Office. Jag har upptäckt att min touchpad stänger av sig själv när den håller på med något ansträngande (t.ex. dör den varje gång jag startar min webbkamera) och den senaste tiden har jag bara använt touchpad. Tror ni att den fungerar om jag försöker avinstallera Microsoft Office? Nej, men precis.

"Vals kömmel chag iflån?"

THREE NAMES/NICKNAMES YOU GO BY:
1. Isabelle
2. Karlsson (sometimes I wonder if my mother actually knows my real name)
3. Granne

THREE THINGS YOU ARE WEARING RIGHT NOW:
1. Purple t-shirt (oh how I love you)
2. Black underwear
3. Striped socks in... lots of colours!

THREE THINGS YOU WANT VERY BADLY AT THE MOMENT:
1. Fruits.
2. VISUALIVE DVD ;____;
3. To move. My legs are hurting, bo-ho.

THREE THINGS YOU DID LAST NIGHT:
1. Resturant City
2. Studied physics
3. Role played

THREE PEOPLE YOU LAST TALKED TO ON THE PHONE:
1. Desirée
2. Mother
3. Father

THREE THINGS YOU ARE GOING TO DO TOMORROW:
1. Go to school, yaaay!
2. Take a shower (I guess)
3. Sleep

THREE OF YOUR FAVORITE DRINKS:
1. Water
2. Milk
3. Fruit shoot (blackcurrant and apple)

THREE THINGS THAT MADE YOU SMILE WITHIN THE LAST 24 HOURS:
1. A text message
2. My brother who poured candy over me. He's cute in his own way.
3. When my dad came into the kitchen and ask "have you slept well?", got an answer, left, came back one minute later and asked the same thing again.

Och som om det inte räcker med att det är svinkallt ute - det är svinkallt i mitt rum också. Elementet har fått för sig att det inte alls vill värma upp mitt rum. Därför strejkar jag och sitter i sängen istället. Cozy.

Hade fysikprov idag. Blir nöjd om jag ens får godkänt, seriöst.

Är otroligt missnöjd med resultatet på uppsatsen i engelska (NP). Jag frågade vad Nina och Amanda fått och båda svarade att de fått VG. När jag sedan sade vad jag hade fått och sade att jag var otroligt missnöjd blev de typ... sura. Jag svarade att jag har jävligt mycket högre krav än vad de har. Då blev de tysta.

Sen vill jag bara tacka Emil så jävla mycket för att han bröt upp mitt skåp idag, vilket gjorde det glappt och sabbade en massa. Tror att det lossnade saker också. TACK! Det uppskattas verkligen! Jag menar det. Ingen sarkasm här, absolut inte.

Fast det gick hyfsat på nationella i matte hoppas jag. Skrev åtminstone på alla uppgifter. Räknade om c-uppgiften på B2 typ tjugo gånger. Aghhf. Det roliga var att folk kom till mig sen och frågade vad jag fick det till. Så utbrast folk "ÅH NEJ! JAG HADE FEL!!" om mitt svar inte var samma som deras. Vad får dem att tro att jag ens har rätt?

Hmm. Jarå.

Jag har hittat meningen med att ha en bärbar dator! När man är less är det bara att stänga igen den. Det tog mig ett halvår att komma på det, men det är awesome hur som helst!

I brist på något annat att göra ska jag nog rita Gackt eller så. Kanske rita klart Nao.

Jag klagar inte. Jag klagar inte alls.

Frågan är om det här fortfarande är vad jag vill gå.

Mamma: *pratar i telefon med Jessica samtidigt som hon pratar med mig* Och så ringde jag henne flera gånger imorse och så fick jag som svar "jag har klivit upp"
Jag: Jag låg fortfarande i sängen när jag skickade det xD
Mamma: Nej, det fattade jag väl! Det var bara lögn alltihop =(

Jag tyckte att det var en bra idé att kliva upp tjugo över sju. Och det var det ju nästan.

Det är prins oh-jag-är-så-perfekt till vänster btw.

Jag börjar gilla honom. I den här filmen var han söt, hyper och... bara allmänt awesome.

 

Såg nyss klart Ai no Kotodama. Den var bättre än väntat, med tanke på att jag bara tog första bästa film från den ultimata sidan som gick att hitta på veoh. Först började jag se någon Thailändsk film, men ljudet och filmen var så... vad heter det? Osynkade. Allt var osynkat och då blev jag irriterad. Dessutom var det någon liten pojke och jag orkade inte engagera mig. Den här filmen var inte heller speciellt synkad, vilket sög lite, men den var bra ändå.

 

"Ootani and Tachibana have been inseparable since high school. Now that they’re in college, they live together, they’re happy and everything seems prefect. But their little world is disrupted when they meet an old high school friend, Yuki, who seems to have a crush on Tachibana, making Ootani feel jealous and insecure. Will Tachibana really choose him over a pretty girl?"

 

Och inte nog med att det var en bra film - de hade den här awesome killen också!

Han skulle typ härma någon fågel hela tiden och försökte få Ootani att le.

 

 

Om jag gör något annat än att kolla på BL-filmer? Nej, kan jag väl inte påstå.

Ifall någon skulle kunna fixa fram Twilight Dancers till mig så skulle jag dö. Seriöst, hahaha.

Sök inte på bilder från Twilight Dancers på google, tack. Det är inget ni vill se.

Kom just ihåg det faktum att jag har haft en alldeles ljuvlig dag idag!

Först hade vi självklart tyska (mitt absoluta favoritämne, tyska für immer... ehh) och då skulle vi köra muntligt två och två. Givetvis är vi ojämt antal så att jag blir över. Det fattar jag dock inte. Jag var liksom en av de första in i klassrummet och Jennifer kom sist (typ tio minuter sen), och då väntade läraren på att hon skulle komma in så att hon kunde para ihop Jennifer med... vem det nu var. Kul lektion... Jag fick sitta och göra de muntliga uppgifterna själv utan att prata med någon -.-

Ehm, ja, sen hade vi fysik. Det var för det mesta uthärdligt.

Sista lektionen var engelska och då skulle vi ha muntliga övningar. SÅKLART. Och då hamnar jag med Jerry av alla och han var oseriös genom allt. Vi skulle argumentera, t.ex. en tonåring som ville på fest och föräldern som inte tycker att det är en bra idé. Jag fick inte säga något alls i princip. Den första handlade faktiskt om det jag skrev nyss, och hans argument var att han ville supa ner sig, bli våldtagen och det var ju faktiskt hans liv. Jahapp, vad ska man argumentera emot det? Jag sa att det inte var våldtäkt om han ville det. Då sade han att killar visst kan bli våldtagna. Vad i helvete? Så fortsatte det hela lektionen -__- Eller ja, tills han började prata med Jennifer och Patricia istället.

GAHHHHH.

Såg nyss klart tvåan av Takumi-kun Series (dvs Niji Iro no Garasu) och seriöst... så sjukt bra film! Dock måste jag påpeka att ettan (Soshite, Harukaze ni Sasayaite) var bättre i och med att den var mer lättsam. Åt andra filmen satt jag ju och grät.

I'm currently trying to avoid everything about R&R II, but I've realized that it's an impossible mission. There are clips and graphics from the DVD everywhere! It's driving me insane.

The reason why I don't want to watch anything from it is because I'm waiting for my copy, and I don't want to get any spoilers (except that I've heard that GACKT's crotch is in center a lot... m'yes). It was shipped the 31th mars and I'm waiting impatiently. I want it NOW.

And just so you now, I've actually been asleep since ten. I have of course not been playing until now. No way, I would never do that!

Eller snarare rivarivariva.

Pappa går loss med sticksågen på alla väggar han kommer över. Han lyckades förresten nyss förstöra ett blad på sticksågen genom att såga på en spik. Behöver jag ens påpeka att han fortsätter såga trots det?

Han har hållit på i ett flertal timmar nu och själv sitter jag fortfarande i pyjamas. Pfft. Det är faktiskt sista dagen på lovet - jag har rätt att sitta i pyjamas.

Åh, förresten, jag har en granne! Han bor vägg i vägg med mig och spelar musik som överröstar mina tankar. ES IST TOLL! Aja, bara att höja volymen på min musik. Hans bas basar inte i takt med min bas. Pappas såg förstör också.

Klicka på bilden för att komma till min och Gacchans GACKT-blogg!

Jag vet inte om det är roligast att se Koakuma Heaven live med eller utan ljud. Utan ljud ser det bara så... dumt ut.

Hahahaha.
Natthumor när det är som bäst.

Ledsen att behöva säga det, men liveframträdandet är ganska gay.

Jag kom att tänka på en diskussion min familj hade i påskas om man var en röd, grön eller blå människa (eller vad det nu var, orkar inte förklara heller). Då sade mamma att hon inte var någon person som jämt ville ha folk omkring sig, utan att hon behövde få tid att vara ensam så att hon sedan kunde umgås.

Jag är nästan likadan. Jag har alltid trivts bättre ensam än mitt bland folk. Nu menar jag inte att jag är en eremit som spottar på varenda människa som går förbi samtidigt som jag morrar hotfullt. Det är bara det att jag alltid har tyckt om att vara ensam. Jag behöver inte vara omkring mycket människor för att trivas. När jag var liten lekte jag oftast ensam och jag spenderade mycket tid på mitt rum, eller utomhus där ingen annan var. Som i en egen bubbla.

Jag tycker självklart om att umgås med människor jag tycker om, men då i viss måtta. Doc så är det otroligt ansträngande för mig att umgås väldigt mycket under en kort period, vilket gör att jag kan längta efter att få komma hem till min lilla bubbla där det bara är jag och tystnaden (om nu musik räknas som tystnad, pff).

Det är mycket möjligt att det beror på att jag alltid är rädd för att säga eller göra fel saker när jag är omkring andra människor. Jag tänker jämt på det och om jag säger eller gör fel saker så kan jag gå och älta det i flera veckor efteråt.

Jag vet inte ens varför jag skriver det här inlägget. Egentligen hade jag tänkt att skriva hur skönt det är att Robin är på lan för tillfället, eftersom jag inte behöver bry mig om att vara fullt påklädd om jag ska gå på toa. Speciellt inte när mina föräldrar gått och lagt sig. Dock har pappa fått för sig att han ska börja (fortsätta) här uppe imorgon. Zzz. Lär ta ett par århundraden innan det här blir färdigt. Robin har inte ens flyttat än, liksom, fast planen är att pappa ska flytta över lite av Robins grejor imorgon samt döda strömmen på hans sida. När alla möbler på övervåningen (gästrummen och hallen) blivit utkastade börjar allvaret. Hoppas jag.

Pappa: Jag skulle uppskatta om du kunde kliva upp tidigt imorgon så att jag kan börja med övervåningen.
Jag: Jag klev upp tidigt idag! Tjugo över nio.
Pappa: Ska vi säga tjugo över åtta imorgon då?

ALDRIG.

"An unknown future. A boy confesses to the murder of another in an all-boy juvenile detention facility. More an exercise in style than storytelling, the story follows two detectives trying to uncover the case. Homosexual tension and explosive violence drives the story which delivers some weird and fascinating visuals." IMDb

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här filmen. Den var otroligt förvirrande, men det kanske berodde på att jag inte fattade den första scenen. Vad som annars är förvirrande är att de hela tiden hoppar från dåtid till nutid och ibland förekommer i princip samma scen flera gånger. Eller alltså, vid ett tillfälle visade de en scen där några av de andra fångarna pratade med Jun (man hör deras röster), men när han vände sig om så var det ingen där. Sedan visade de en scen med samma repliker, fast längre och då var de andra fångarna där.

I början kommer dessutom en dansare med höftskynke och dansar omkring ute i ingenstans. Det har jag fortfarande inte fattat. Vad jag inte heller förstår är att den tatuerade mannen på bilden ovan är samma person som Shiro. Poängen då är att Shiro inte har några tatueringar, men det är samma människa? I don't get it.

Samtidigt som det var svårt att hänga med i handlingen så var filmen väldigt intressant. Många saker klarnade när jag fattade att de hoppade fram och tillbaka i tiden och att scenen i början inte var det första som hände, utan en händelse som är grunden till hela filmen (grunden till detektivernas arbete).

Jag hade gärna tagit ett snack med Takahasi Miike som är mannen bakom den här filmen, eller ja, i alla fall om man ignorerar att den är baserad på en roman av Ikki Kajiwara och Hisao Maki.

Jag fattade seriöst ingenting av den här filmen. Jag fattade inte ens att han förlorade mot Naoki. Apropå Naoki så säger de inte Naoki en enda gång i hela filmen (vad jag vet), utan säger Murai.  Allt är bara krångligt och sen kommer Juns barndomskompis Katou (eller vad han nu hette - jag hade fullt upp med att försöka fatta vad som hände för att memorera några namn) och förvandlar allt till något jävla triangeldrama.

I alla fall, jag läste på en sida att det här skulle vara en film med en relation mellan två killar. Den fanns inte, seriöst. Okej, det var visserligen Murai som var helt nerkärad i Jun och för övrigt helt dum i huvudet. De kysstes en gång under hela filmen och då var det inte ens en hel kyss!

GAHH. Jag har nyss slösat bort en och en halv timme av mitt liv. Rekommenderar inte den här filmen. Skådespelarna är lame, karaktärerna är lame, storylinen är lame, manuset är lame... bara lame.

Ifall ni trots den här recensionen vill se den här filmen, eller är intresserade, så finns det mer information här.

 

GACKT - Suddenly

GACKT - Peace

 

L'Arc~en~Ciel - STAY AWAY

L'Arc~en~Ciel - Flower

Känns som om det är så nära tills skolan börjar nu. Bara tre dagar och sen, woho, tillbaka till skolan. Jag skulle utan svårigheter kunna rabbla upp säkert hundra saker jag hellre skulle göra än att återvända till skolan.

I och för sig upptäckte jag att det bara är två månader kvar tills det är skolavslutning! Och då, kära vänner, lämnar jag Vännäsby skola och 9b för gott. Återträff efter ett år? Pfft, ha så roligt~

Egentligen försöker jag övertala mig själv till att skriva klart min fanfiction, vilket uppenbarligen inte går så bra. Problemet är att jag har kommit fram till att om jag ska göra den ordentligt måste jag skriva om ungefär allt och det eh... orkar jag inte, nej. Får väl ta och försöka avsluta den istället och sedan börja med att skriva allt som jag vill det, från början, och med andra karaktärer. Problemet är att jag inte har några namn.

Jag är hemma nu!

Det firar vi med en bild på Panter (som inte heter Panter), tagen med min mobil.

Jag gillar den här bilden =3

Han är gosig och det är troligtvis hans (och några andras) fel att min Pacman-tröja är dränkt i hår.

 

Öbö. Vad jag egentligen skulle skriva är att jag har uppdaterat mina länkar. Säg att jag är cool nu så att jag kan fortsätta leva i min bubbla.

 

Mat jag tycker om (urval):
Kycklingsallad
Mangokyckling och bandspaghetti
Tacogratäng
Mammas lasagne
Varma mackor (i järnet)
Uppstekt potatis

cccc:

Mat jag inte tycker om:
Kalvsylta
Pölsa
Prinskorv
Grillkorv med skumma smaker som min pappa älskar
Stuvade makaroner
Julbord/påskbord
Ris och korvstroganoff (men jag gillar korven)

:cccc

Jag åt stuvade makaroner till lunch. Med prinskorv. Jag mår illa... :c

When eating dinner I told my dad and my brother that I accidently got caught up in my writing last night. My dad asked what I was writing (which I couldn't answer...) and then told me that I should stop thinking about what I want to become when I get older, and become an author instead. I told him I couldn't.

That made me realise that maybe I should try to write something longer. Something of my own (which means no fanfic). I think I have plan. It would be as the fanfic I'm currently writing, but with other names (not Gackt and Hyde) and... longer. Slower, since it feels like I've rushed through everything. Make it better, with other words.

I feel that I probably would enjoy writing something like that. Now I just have to figure out whether it should be in English or not. I've become pretty comfortable with writing in English and even though my English ain't that good, I think I prefer it that way. It's more of a challenge.

Anyway, I'm off to Lycksele tomorrow. I'll be back at Thursday. I hope that the pain will disappear (at least temporary) so I can enjoy it more, and I want to be able to walk to her house from the bus station. I also hope that my neck will be better (it's much better than yesterday, but still not good) and that I won't forget to bring her present (which I have to wrap into funny gift wrap tomorrow), UNO and a pack of cards.

I like to put things into brackets. It's funny.

Oh, by the way, I think I've fallen in love with Flashforward. I saw two episodes earlier today, well, it's yesterday now, and it's interesting. I think I'll catch up with TV4 and then watch it on tv. That way I'll have Swedish subtitles, awesome. Problem is that the 11th episode will air at TV4 on friday and I'll be off until Thursday. I don't know if I'll have the time to watch eight episodes. If I brought my computer to Lycksele I would be able to see one episode on the way there and then one episode on the way home... That sounds a little bit too geeky.

I only have like ten episodes left of season four of Charmed. Then I'll only have like... four seasons left, if I don't count the first season, which I have seven episodes left of. It's nice, but I read on IMDb that Cole dies soon... Well, in the middle of season five. I was reading about Justin McMahon when it came up that his character in Charmed dies in the 100th episode. Stupid site. At least I found a movie with McMahon in that I'll watch when I have time. Oh, I also found Chance (with James Marsters) that I've been looking for since the time I had a crush on James Marsters.

Yesterday I discovered that I haven't seen the Torchwood seasons I have nor the first season with Angel yet. I have seen nine episodes of Angel, but then my beloved dies and I refused to watch the rest. I've already seen Torchwood on the computer, but I haven't seen it with subtitles. Oh, how I love subtitles.

Hur kommer det sig att alla vampyrer i alla filmer alltid har perfekt hår även om de inte har någon spegelbild?

Min och Robins slutsats (när vi pratade om det, för några veckor sedan) var att de måste ha en personlig stylist som fixar deras hår hela tiden. Hur skulle det annars gå till, liksom?

Jag och den här väggen var ett par en gång i tiden.

För er som inte ser så har pappa sågat rakt igenom väggen och sedan... upp på kanterna. Typ som ett u, ett brett u. Fast sen kom pappa på att nä, han kan inte göra något mer förrän Robin flyttar. Jahapp.

 

Och för er som lägger märke till onödiga saker - nej, vårat brandalarm är inte ikopplat.

 

Nu när jag tänker efter... vilka gräsliga tapeter vi har...

 

Apropå pappa! Imorse (imorse enligt mig i alla fall!) när jag gick ner för att äta frukost gick jag först till pappa (så att han skulle veta att jag var vid liv) och då... satt han och grät. Åt ett renoveringsprogram...

Word count: 6110
Pages: 11 and one sentence on page 12 (but I guess that doesn't count as one whole page)


This is the first time ever I've felt so satisfied with anything I've written. Well, okay, that was a lie. What I meant was that I've never come this far with anything I've written without changing the plot at least twenty times. And I've never written anything "big", like this, and felt that I've liked it. I've never felt: "this is worth fighting for". Now I have, and I think I like this feeling.

I do have "Lögn och fjäril" (dunno if it's the 00 version or the other version though, since I can't open the documents) who I kind of liked, but parts of it are so lame. It doesn't make any sense and it's all weird. But well, it's like 20 pages and have some good parts. Like the scene at the bridge in the beginning. The knife-part of it might be fail, but some parts of it... purr.

Over and out~~
I'm off to bed -yawn-

“How did you make those waffles, by the way?” Hyde asked.
“You can’t make waffles?” Gackt replied with a crocked eyebrow.
“I can make waffles,” Hyde answered with an eye roll, “it’s just that I haven’t tasted anything like this before, even though I have eaten lots of waffles in my life.”
“According to how much you seem to eat… I’m not surprised that you have eaten a lot of them,” Gackt teased.
“Shut up,” Hyde growled half hearted. “Just tell me the secret.”
“They’re made with love,” Gackt said, winking at Hyde.

Purr~~

Writing fanfiction in the middle of the night is truly awesome. I wish I did this more often.

(umm... one of the side effects is that all my thoughts are in English for the rest of the night... but it's still worth it!)

Currently listening to:
GACKT - Suddenly
but soon:
Stanfour - Wishing You Well

My playlist is extremely long, I know!

Last time I wrote I had written 5002 words. Now it's 5250! Oh, how awesome I am... and tired. That's another side effect who I tend to ignore all the time.

Ow, that hurt ;__; Oh yeah, I forgot to write this earlier; I have this pain over here -points- and it hurts like hell when it feels like it (and when I press that region). I have no idea what it is, and my parents said that there's no organ there that could possible hurt. Problem is that even though they say that - it still hurts. Maybe I'm some kind of superhuman with... weird organs at weird places... I don't know. -shrugs- It might be kind of stupid with superhumans with organs that hurt... but... yeah... whatever. Anyway, it's not the first time I've felt this pain. It has been there sometimes, being mean, but it always disappears. Maybe I should keep myself from worrying, since it always disappears.

Förutom att jag har vissa problem att röra nacken och ännu större problem med att -censur- så lever jag fortfarande.

På grund av dagens nackbesvär så har jag gett upp det här med datorfritt lov. Jag menar, jag har haft tillräckligt ont för att inte kunna göra något annat än att sova och se på tv. När tvn sedan ockuperades av mina föräldrar (som såg på bingolotto) och jag redan hade halvsovit i någon timme blev jag less. Det var dags, liksom.

Så, det här är nog inte sista gången ni ser mig innan nästa söndag~~ Finns ändå inte speciellt mycket att göra här, hmpf.

Sen sist jag satt vid datorn har jag gjort följande; packat VHS-filmer, burit ut två hyllor till garaget (som var sönderslagna i bitar), flyttat böcker från två hyllor till en, sett The Red Dragon (skriver mer om den senare), dammtorkat mitt rum, städat mina skrivbordslådor + andra lådor, dammsugat x2, hjälpt mamma att baka kladdkaka, stickat, sett på Legend of the Seeker, Talang 2010, Postkodmiljonären, lite Flashforward, ett avsnitt Angel (avsnitt sex på säsong ett; "[...] this is soo not good!" "okay, I think someone needs a huuuug~~"), sett Förhäxad, sett Välkommen till familjen, Dumpa honom!, klippt luggen (den blir aldrig bra, tro mig), gått på promenad, sett Torchwood (avsnitt ett, säsong två - Kiss kiss bang bang, gayigt avsnitt indeed), ätit påskmat, hälsat på påskbyttan, slötittat på Bingolotto, sovit, sovit eftermiddag, vilat, duschat, kopplat in min stereo, skrivit dagbok, blivit kär i en vetepåse (fast min hud håller inte med), varit social, hjälpt till att flytta ner löpbandet...

Hoppas jag inte lyckades glömma något... Alltså, det känns bättre att sitta uppe vid datorn sent på kvällen att gå och lägga mig i "vanlig" tid. När jag sitter vid datorn sitter jag länge (in på natten) och när jag sedan går och lägger mig är jag trött. Nu när jag gått och lagt mig ganska tidigt (vid tolv i alla fall) så har jag bara varit rastlös. Det har tagit väldigt lång tid (tre timmar i torsdags) och ptja... suger. Och ju längre man ligger vaken desto mer tänker man och desto bittrare blir man. Pah.

Eller okej, kanske inte riktigt ett farväl. Snarare på återseende.

Från och med imorgon kommer jag inte att sitta vid datorn förrän på söndag då jag återkommer för att se GACKT under en timme (HAN ÄR VIKTIGARE, OKEJ!? HAN ÄR VIKTIGARE HAN ÄR VIKTIGARE JAA). Därefter kommer jag vara borta från datorn till och med nästa söndag.

Auf wiedersehen~~
...det är all tyska jag kan.

OCH JA, JAG KOMMER ATT HA EXTREM ABSTINENS OCH KLÄTTRA PÅ VÄGGARNA, JA. It's worth it.

Olivia: Alltså Henrik, hahahaha.
Henrik: ?
Olivia: När jag skulle logga in råkade jag skriva mitt lösenord istället för användarnamn!
Henrik: Jaha, och hur många såg det då? *f3*
Olivia: Isabelle och Nina ;___;
Henrik: Ja, herregud, då måste du ju såklart genast byta lösenord!

Jag har så sjukt bra planering. Jag har suttit och stickat och sett på Förhäxad fram till klockan två. Då kom jag på att shit, jag måste äta lunch (eh... ja, lunch), sen kom jag på att jag skulle fixa mitt rum, duscha, hämta posten och börja plugga innan pappa kommer hem (tre) också.

Fast ärligt talat, jag har redan räknat sex sidor, vilket betyder att jag har åtta sidor kvar som jag ska göra på genrepet (om saker jag är lite osäker på, typ skala -___-) och sen ska jag skutta till styva linan och bli idiotförklarad av Ers Höghet (dvs boken).

Problemet med min stickning är att mitt garn tar slut snart och jag har bara gjort 25 cm. Den ska bli två meter. Oh Dear D= (lololol).

Gtg~~