Dag 02 - En sak ni inte vet om mig

När jag var liten var jag dödligt mörkrädd. Det började med att jag en natt drömde att någon knivhögg mig i ryggen. Efter det kunde jag inte ligga på mage eller med ryggen vänd mot rummet. Därefter flyttade jag upp från mina föräldrars rum till ett eget, och då klarade inte jag ens av att sova med stängd dörr och släckta lampor. Istället så skulle det alltid vara en/flera lampor tända utanför så att det skulle lysa in.

Så jagades jag av extrem rädsla för vampyrer, mördare, varulvar och diverse monster. Jag var helt övertygad om att det bodde monster som satt på soffans ryggstöd. Dock var det något fuffens med de här monsterna - de kunde nämligen göra sig osynliga ett tag. Med jämna mellanrum var de tvungna att göra sig synliga för att sedan förnya sin osynlighet. Det resulterade i att jag satt och stirrade på soffans ryggstöd utan att blinka...

Jag har sedan länge kommit över min fobi för mörkret, ifall ni undrar. Ett tag kunde jag inte sova om det inte var kolsvart i rummet, men nu har jag kommit till det stadiet där det kvittar om det är ljust eller mörkt. Jag behöver inte dra ner persiennerna på sommaren för att kunna sova. Jag sover ju med stängda ögon, så vad spelar det för roll om det är ljust eller inte?

Kommentarer
Postat av: Liza

var också dödligt mörkrädd som liten T^T

2010-11-29 @ 13:25:22
URL: http://www.liiitza.wordpress.com
Postat av: D

"Det började med att jag en natt drömde att någon knivhögg mig i ryggen. Efter det kunde jag inte ligga på mage eller med ryggen vänd mot rummet."



HAHAHAHAHA FÖRLÅT TT-TT

2010-11-29 @ 16:59:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback