Det borde vara minst risk att man har det stressigt om man jobbar på ett bibliotek. I och för sig praoar jag bara, men jag kan låta det ta hela dagen att ställa upp tjugo böcker.

Jag har alltid en timmes lunch, dessutom. Den här lunchen tillbringade jag i matsalen. Nej, men jag lät det ta tjugofem minuter för mig att äta (vilket det vanligtvis inte gör), bara för att det inte fanns något att göra. Jag är ju liksom... ensam nia och Mia är inte där på onsdagar. Det tog mig ett par minuter att leta rätt på ett prao-relaterat papper också. På vägen upp till mitt skåp mötte jag Gabriel. Vad gjorde han där, förutom att han hämtade sin pärm? Hmm! Mysteriet på Vännäsby skola, lätt. Resten av lunchen satt jag och läste One. Så kasst att den tog slut efter bara elva böcker. Elva väldigt bra böcker.

När jag har läst ut Vampyrens märke (av P. C. Cast & Kristin Cast) kommer jag att recensera den. Än så länge (dvs 144 sidor in i boken) så är den väldigt bra. Damien sade penis för ett tag sedan (kanske för... femtio sidor sen). Jag skrattade. Jag har inte låg humor.

I morse hade jag tänkt att stiga upp åtta (började inte förrän tio), men då hade jag legat och läst till ett och försov mig en timme. Jag hann ju visserligen med god marginal, men ändå. Jag förstår inte hur folk kan stiga upp tidigt och liksom... ha så lätt för det. Jag måste hota upp mig själv ur sängen, mer eller mindre. Det fungerar i alla fall c: