Jag vet inte om jag har några direkta planer inför framtiden, eller ens några drömmar. Jag vet inte vad jag vill arbeta med när jag gått ut gymnasiet, eller var jag ska bo, om jag ska ha familj, om jag ska ha djur, and so on. Det enda jag vet att jag vill är att besöka Sydkorea eller Japan. Helst båda.

Jag tror på livet.

Det finns en hel drös med människor som jag beundrar! En av dem är i alla fall min mamma, för hon är awesome. Utöver henne så finns det givetvis kändisar (såsom medlemmar i SHINee och Gackt) som jag också beundrar, och även andra människor i min omgivning som är allmänt awesome. Det finns många sådana människor i mitt liv!

Min bästa kompis heter Desirée och vi har känt varandra i, vad blir det, lite över fyra år nu? Hon har lika dålig humor som jag (om inte sämre, hur nu det skulle gå till) och om man sätter oss i ett rum tillsammans så kommer det inte att sluta bra. Dock så bor den jäveln tio mil bort vilket gör att vi inte kan träffas så ofta. Det suger. FML.

Jag har väldigt många brister och skavanker och det skulle ta alldeles för lång tid att rabbla upp allihopa, både utseendemässigt och personlighetsmässigt.

Gakkun, jamen... ni vet. Gackt. Gakkun. Gacchan. Jag och Desirée kom på att vi kunde skaffa varsin blogg med varsitt av Gackts smeknamn. Jag döpte min blogg till Gakkun och hennes heter Gacchan. Inte så mycket mer än det.

 

Det där är alltså mina föräldrar. Dock hade jag ingen speciellt bra bild på pappa, eftersom jag sitter vid skoldatorn (på skolan dessutom, woah), men han är inte normal som han kanske ser ut.

 

Nu kanske ni kan förstå varför jag är som jag är.

Han hette (heter) Anton och vi var tillsammans en himla massa år när vi var små. Träffade honom första gången den 2 november 1994, på BB. Han är nämligen född dagen efter mig och han låg och skrek en massa och störde mig och mamma. Dum.

#1. Introduce yourself.
#2. Your first love.
#3. Your parents.
#4. The meaning behind your blog name.
#5. What do you think is your flaw.
#6. Your bestfriend.
#7. Who do you admire.
#8. Your beliefs.
#9. Future plans/dreams/goals.
#10. Your siblings.
#11. A picture from last year and now. How have you changed.
#12. Something you regret.
#13. Your favorite place.
#14. 5 quick funfacts about you.
#15. Wishlist.
#16. A pic of your recent doodle.
#17. Favorite season.
#18. 10 of your most played songs and why.
#19. What's the point to life. Describe what a perfect life would be according to you.
#20. Your childhood.
#21. What inspires you.
#22. Favorite genres (in music, movies, books).
#23. Where are you from.
#24. What do you think of your school.
#25. How are people in your school.
#26. Teachers.
#27. Favorite TV show.
#28. Your first kiss.
#29. How do you sense that you are in love.
#30. What's in your bag.

Passande, nästan precis vad jag ville skriva om!

Min första kärlek heter Anton och han var även min bästa vän från ettårsåldern till och med att vi började förskolan. Vi var så där härligt loveydovey som man är när man är liten. Vi pussades varje gång vi skulle skiljas åt och hade bestämt att vi skulle gifta oss när vi blev tillräckligt gamla för det.

Jag har inte besökt så många platser. Jag har varit lite överallt i Sverige, men så mycket längre har jag inte tagit mig. Visserligen har jag varit i Danmark en gång, i alla fall som jag minns, och till Finland for vi många gånger när jag var liten (med Siljaline). Dock kommer jag bara ihåg att jag hoppade studsmatta en hel kväll och sedan inte kunde gå för att jag hade "knäck i benen". Så ja.

Ett ögonblick... det är ett ganska luddigt uttryck (och en ännu luddigare utmaning). Jag kommer ihåg en gång när min syster gick på toa och sade att det skulle ta ett ögonblick. Så frågade jag hur långt ett ögonblick var, men jag kommer inte ihåg vad svaret blev.

"Hur långt är ett ögonblick? En sekund, en minut eller den tid det tar att skapa sig en bild i hjärnan av ett händelseförlopp. I så fall skulle ögonblicken kunna sägas vara våra kortaste tidsförnimmelser, att liknas med materians minsta beståndsdel, atomen."


"Jaha, när kommer du hit då?"
Så dyker man upp efter en timme. Genialiskt. Men okej, ett ögonblick. Jag minns första gången jag träffade min bästa vän. Utanför Mekka, i Umeå, en vinterdag. Jag tror mig till och med minnas vilken vinterjacka jag hade på mig, men jag är inte säker. Jag kommer ihåg vad jag tänkte och om hur jag pratade med min syster ("det där är dem, eller är det dem? ja... eller?") tills vi fick syn på dem (hon och hennes mamma). Tiden på caféet är nog det mest awkward jag varit med om, srsly.

I min handväska... ptja, det här kan ju bli ganska svårt. Jag äger ingen handväska.

Mina syskon...

What is love 
Oh baby, don't hurt me 
Don't hurt me no more 
Oh, baby don't hurt me 
Don't hurt me no more

Till frukost åt jag fil och flingor (special K, ifall någon är intresserad av att veta det) och en skinkmacka!

Jag älskar mina föräldrar. Dock har jag inga bilder på dem eftersom 90% av mina bilder ligger på datorn mina föräldrar stulit av mig (deras dog). Jag vet att jag inte är ensam att säga såhär om mina föräldrar, men det är sant - jag har världens bästa föräldrar. Även om pappa kan vara bitter när han inte får sin mat (han är som Skalman, skojar inte) och fast mamma gärna beskriver hur hon möttes av bajs det första hon möttes av när hon kom till jobbet. Helst när vi äter!


Jag har aldrig skämts över mina föräldrar (vad jag kan minnas). Inte ens för de extremt fina bilderna mamma lägger upp på Facebook (se ovan).

När jag var liten var jag dödligt mörkrädd. Det började med att jag en natt drömde att någon knivhögg mig i ryggen. Efter det kunde jag inte ligga på mage eller med ryggen vänd mot rummet. Därefter flyttade jag upp från mina föräldrars rum till ett eget, och då klarade inte jag ens av att sova med stängd dörr och släckta lampor. Istället så skulle det alltid vara en/flera lampor tända utanför så att det skulle lysa in.